En solig och mycket trevlig tisdag. Karro och jag bakade scones och pratade och gungade i hennes bruna 70-tals hammock (särskrivning?). Vi åt blown-away bubbles, söta tuggummin i olika färger, och tog en promenad mot solen. Molnen var bulliga och rörde sig åt olika håll medan vi satt och dinglade med benen i vattnet på en av bryggorna nere i stan.
Västervik är fint, på håll. 
Kanske uppskattar jag det mera nu, nu när jag vet att jag inte kommer se den lilla staden vareviga dag, vareviga natt.
Alltså,
min dröm finns snart som en verkighet. Inte längre än synvilla bortom allting. 
två fötter i Stockholm;
En Hand i Himlen.



Gott.

Ikväll bakade jag chokladcupcakes med chokladtopping.
Jag har fortfarande ont i magen, på ett bra sätt.
Gott.


•