Den gamla hemstaden var ett kärt resmål.
For dit förra helgen och lät dagarna möta mig med ett händelseförlopp som resulterade i en fin helg.





förhöstspromenad







bror karl.
och ack, långa frukostar där kylig höstsol sipprar in mellan blombladen
hör till de lite bättre dagarna.









Och fest, det var det. Här är jocke, linnea o jennie.
Hemgjorda piggelindrinkar i ett snurrigt landskap och ett dansgolv som gjorde våra ben alldeles snygga av dans.


hugzn'kissez vänner.



♥

Den tjugofemte septemer var det söndag. 
Då åt jag det här till frukost!




•

Ditt hår ser så mjukt ut. Tänk om jag fick känna.

Jag sitter framför det runda köksbordet, med ljuset av en skarp kökslampa i ögonvrån. Klockan är mycket, för mycket, men här sitter jag. Här har jag suttit, vid samma plats, samma tid, men olika dagar, som för att berätta något. Jag skriver och raderar, skriver och raderar. Men det finns något jag tänker på, känner och drömmer.

Ditt hår ser så mjukt ut, tänk om jag fick känna. Tänk om jag fick räkna varje hårstrå vid ditt huvud. Det skulle ta hundratusenfemhundrasjuttionio år. Sen skulle jag börja om och säga att jag tappade bort mig så jag kunde se dig lite till. Så att du och jag skulle vara Där. Bara vara. 'I dream the dream, where we might just be'.

 Tänk om jag fick falla mjukt vid ditt hår.



•